Mitt i ödemarken dök ett garageloppis upp. Blev nyfiken och där fann jag vårt bröllopsporslin.
Äktenskapet består men vårt brölloppsporslin har blivit ganska slitet efter cirka 40 års daglig användning. Vilken tur att jag då kunde förnya det i dag, porslinet alltså.
Skyltar med loppis dyker ständigt upp under min färd. Jag stannar aldrig till men gjorde det idag eftersom platsen var så udda, mitt ute i skogen en bra bit från Öviks flygplats. Ut från ett hus intill kom en liten grabb, 6-årige Algot. Det var tydligen han som hade hand om affärerna.
På ett bord i garaget fanns en hög med tallrikar av samma märke som vi fick vid vårt bröllopp. 50 kronor för sex djupa, jag slog till direkt, och Algot nickade godkänt när han såg att swishandet gått igenom. Men hur skulle detta ömtåliga gods kunna transporteras hem på en skumpig joggingvagn?
-Mamma har nog en kartong du kan lägga det i, trodde Algot. Och det hade hon.
Jag har nu kommit till Örnsköldsvik, en stad där jag en kortare tid var lokalredaktör på Västernorrlands Allehanda. Det var i slutet på 70-talet och det var i Övik jag tog mina första stapplande löpsteg. Men det var först några år senare i Stockholm jag blev löparfrälst. Min gamla tidning är nerlagt men konkurrenten, Örnsköldsviks Allehanda, lever vidare. Den har funnits i 130 år, jag köpte ett lösnummer för 35 kromor på Willys, och kan konstatera att den är högst läsvärd. Tidigare sa man om ÖA att den var Sveriges lönsammaste tidning, hur det är idag vet jag inte.
ÖA skriver bland annat om den kommunala flygplatsen som är nerläggningshotad och går back med 100 000 kr om dagen. Sprang förbi där idag och någon mer ödslig plats får man leta efter. Nu står hoppet till mera staligt stöd.
I Arnäsvall, en bit norr om Övik, stannade jag till vid en stor sportaffär där man också reparerade cyklar. Kunde man möjligen fixa till mitt skeva bakhjul? Det kunde man. I butiken undrade man om jag möjligtvis kände till Rune Larsson. När dom fick höra om mina USA-löp, att Rune var min "mentor", ja då ville man ta en bild på mig. Nästan som i USA, alltså.
Dagens distans: 49 km
Keep on running!
#1 Jan-Olof - 2024-07-15 23:21:44
Det är alltid väldigt intressant att läsa dina krönikor från dina långlöp, och idag var det en av de bästa tycker jag. Att hitta bröllopsservicen mitt ute i skogen - verkligen ett fynd!
#2 Helge - 2024-07-16 00:58:07
Vad är grejen med så få ekrar? Det kan ju knappast vara någon större skillnad i vikt jämfört med dina andra vagnar. Rullar den lättare då? Mindre vindmotstånd när det blåser snett från sidan?
Tycker i och för sig att vagnen ser rätt proffsig ut. Mer slimmad, men kanske klenare? Skulle den verkligen klara ett helt USA-löp med packning, utan att brytas sönder i sina svagaste delar?
#3 Björn - 2024-07-16 19:53:17
Den lite äldre modellen av denna vagn hade fler ekrar och det är bättre. Annars är vagnen enormt stryktålig trots att den bara väger 10 kilo. Jag har ju sprungit åtta gånger över USA, alla med Baby Jogger Performance och vagnarna har hållit de 500 milen. En av vagnarna rullade två gånger över USA, minst 1 000 mil. Finns det någon barnvagn som rullat så långt?
Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg