Kommentarer på Dag 24: En inblick i mormonernas värld


Den stora mormonfamiljen Pilling i Burley, Idaho, tog emot mig som om jag vore en medlem i familjen. Deras kök var det största jag sett och villan med utsikt över Snake River enorm. Den unge mannen i slips till vänster i bild ska snart bege sig ut på ett tvåårigt missionärsuppdrag i Thailand, två andra har redan missionerat i Tyskland och Japan.

En man i 30-årsåldern står och vinkar utanför en stor lyxig villa i utkanten av staden Burley, Idaho. Jag ser minst en Tesla på uppfarten och allt ser så välordnat ut.

-Everything ok? Do you need anything- whater, sportdrink, food. . .

Jag stannar till, förklarar att  jag har allt jag behöver. För att inte vara oartig hasplar jag ur mig att en kopp kaffe skulle jag kunna tänka mig. Vad jag då inte visste var att jag kommit till en mormonfamilj och att mormoner normalt inte dricker kaffe. Tyckte nog det var lite konstigt när jag hörde att man inte hade kaffe hemma.

Jag blir presenterad för en kvinna med en fyra månader gammal flicka  på armen, insläppt i huset och bjuden på kall sportdryck och lite tilltugg. Deras  kök är enormt, allt verkar så väldigt välordnat. Plötsligt är vi en massa personer i rummet.

Det blir ett halvtimmeslångt samtal om allt mellan himmel och jord men förvånsvärt lite om religionen. Som mormon tillhör man jesus christ of latter-day och har "stränga" levnadsregler att följa; äktenskapet är evigt, inget sex före giftermål, alkohol och droger förbjudna och man ljuger inte.

Idaho gränsar till Utah och här är en stor andel av befolkningen mormoner, 20 procent, men långt ifrån de 66 procenten i Utah. Jag känner flera mormoner i Utah. Det som kännertecknar dem är att de är otroligt hjälpsamma mot främlingar, naturlitvis bra för en kust-till-kust-löpare.

När jag lämnar familjen tar jag alla i hand. Ett minnesvärt möte!

Ett annat trevligt möte var när kusin Linda Feldman mötte upp i det lilla bergsamhället Albion på 1 500 meters höjd. Det var 26 dagar vi senast sågs och under den tiden har jag hunnit springa ca 120 mil. Hon kommer imorgon att ge mig en Steve eftersom det är långt mellan städerna och i princip ren ödemark.

Snö på bergstopparna utanför Albion. Backen var flera kilometer lång och jag sprang hela vägen.

Dagens distans till Albion: 34 km

Veckans distans: 357 km

Keep on running!



Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här

#1 Lennart - 2023-05-29 10:04:42

Lennart - 2023-05-29 09:18:18

Trevligt ! - Kan du ta reda på varför man går med ytterskor hemma inomhus?. Här är det oartigt att inte ta av dom vid besök hos andra. Märkligt.

#2 Christoffer - 2023-05-29 10:43:27

I "fina" familjer tar man inte heller av sig skorna. Det är bara pöbeln som gör detta.

Skönt med en kort distans idag med backarna kan jag tänka mig.

#3 Maths - 2023-05-29 10:55:21

Otroligt vad du åstadkommit och upplevt på 25 dagar! Väldigt lite har hänt på mina 25 dagar i jämförelse...

#4 Lars - 2023-05-29 15:21:10

Hej! Björn
Du har mycket att tänka på förstår jag.
Den 25/5 var din 20:e dag, då blir 26/5 dag 21. Du skrev att det var dag 22.
Lycka till på ditt äventyr.

#5 Ulf - 2023-05-29 16:27:26

Koffein är bannlyst. Kaffe, te och Coca Cola är förbjudna.

#6 Klas-Peter Suneson - 2023-05-29 18:36:41

Härligt Björn! Att ha förmåga att möta alla medmänniskor!
Det är det som förgyller tillvaron.
Skönt att ha tillgång till kusin Linda!
Hon har väl på ett eller annat sätt, varit med under alla 8 loppen?
Keep on running!

#7 Björn - 2023-05-30 07:00:43

#Lennart; Är nog ingen större skillnad mellan USA och Sverige, enligt min amerikanska kusin. Ibland har man ytterskorna på inomhus, ibland inte.
#Lars: Tack, har ändrat
Klas-Peter: Ja, Linda har varit med vid starten alla gånger, en gång också vid målgång.

Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg