Kommentarer på Skamgränserna har reviderats


Möte i Philadelphia 2019 med världens snabbaste maratonlöpare i M70, Gene Dykes. Nästa år går vi båda upp i M75 och hoppas på framgångar trots att jag måste sänka ambitionerna.

Löpning minst fem dagar i veckan och aldrig under tio mil, minst en mara om året och aldrig långsammare än 3.15. Det var mina ”skamgränser” när jag var 61 år. Klarar jag dem 14 år senare som 75-åring?

Svaret är nja. Tidsmålet är naturligtvis omöjligt. 3.15 gör ingen 75-årig såvitt man inte heter Gene Dykes. Jag klarar inte 4 timmar och har inte ens sprungit någon mara i år, alltså under skamgränsen i två fall.

Glädjande däremot är att de övriga gränserna fortfarande klaras. Sedan åtta år tillbaka är jag ju en så kallad runstreaker, det vill säga en person som springer varje dag (minimikravet är 1 miles, 1,6 km). Det räknar jag med att kunna göra många år framöver om jag inte blir svårt sjuk. Fast målet om minst tio mil i veckan hänger på en skör tråd, det har varit flera veckor i år då jag sprungit mindre än tio mil även om snittet i år kommer att hamna på runt 13.5 mil. Det är dom långa löpningarna som räddar mig- i år Smygehuk-Treriksröset som motsvarade ungefär ett halvt coast to coast.

Med stigande ålder måste skamgränserna justeras. De nya fram till och med 80 år får därför bli:

Är då målen så viktiga? Både ja och nej. Tävlingar och tider har med åren blivit allt mindre viktiga. Däremot vore det tråkigt om jag inte längre klarar att springa långt och framför allt varje dag. Den 21-åriga sviten med minst 500 mil/år bryter jag ogärna.

2022 blir mitt klart sämsta tävlingsår (nummer 13 i Sverige på halvmaran med 1.53). Men nästa år, då jäklar! Den 4 januari fyller jag 75 och blir yngst i åldersklassen. Innan jag åker till USA i maj och gör mitt åttonde coast to coast tänkte jag försöka putsa flera svenska park run-rekord i M75. Egentligen ”borde” jag också springa Boston Marathon men väljer Veteran EM i januari på Madeira (ännu inte anmäld).

Det roliga är att uthålligheten fortfarande tycks bestå. Det är äventyrslöpen som nu håller igång mig när tiderna blir allt sämre. Självklart sneglar jag på mina konkurrenter och den stora inspiratören är amerikanen Gene Dykes, jämngammal med mig. Jag har tävlat mot Gene i Boston och Toronto och träffat honom i hemstaden Philadelphia under ett av mina coast to coast.

Bilden från Veteran VM i Toronto 2018 där Geene Dykes utklassade alla med 2.55 och jag blev tvåa på 3.43. Till vänster trean Richard St John från Toronto.

Gene är helt överlägsen, trots att jag springer fler mil och också fått vara skadefri under alla åren. Vad sägs om 2.54 på maran som 70-åring (jag gjorde då som bäst 3.43)? I år gjorde han som 74-åring 3.12 i Boston och 3.20 i London. Det lite märkliga är att han gör dessa fenomenala tider och samtidigt springer en massa ultralopp.

Gene är storfavorit i Boston 2023. Jag är inte ens favorit i Bore Cup som drar igång den 10 december i Björklinge. Men anmäld är jag . . .

-----

Lingondricka från Älvkarleby överlämnas till Hans Strängby efter en gemensam löptur i helgen runt Djurgården. Hans vann gissningstävlingen ifjol här på bloggen om hur många kilo lingon jag plockat under 2021 och fick nu ett smakprov på årgång 2022.

Keep on running!  



Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här

#1 Christoffer - 2022-12-02 13:17:51

Du får intervjua honom och fråga ut om hans hemlighet.

#2 John Jensen - 2022-12-02 22:44:07

Gene skulle ju springa några lopp i Skandinavien med början på Soria Moria 100 miles i Norge men ramlade efter 3 mil. Sedan var han inte igång förrän augusti. Gnällde lite över ett november 10K lopp i 4:16-tempo vilket en annan 62 åriga ungdom hade blivit lycklig över. Tror inte att han tränar överdrivet mycket utan mest springer lopp enligt sin coach instruktioner?

#3 Lennart - 2022-12-03 10:10:35

"Fusk" =). Vi föds med våra förutsättningar. Allt är genetiskt.

#4 Jan - 2022-12-03 16:11:19

Alltid kul med planering och mål :-)

#5 Lennart - 2022-12-08 17:31:47

Berätta gärna om din vardag som löpare. Vi är så många som följer dina äventyr!

Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg